Det är augusti 2016 och hemma hos oss pågår ett mindre kaos…

Det är morgon och vi i familjen ska få morgonrutinerna gjorda för snart börjar förskola och jobb. Vi, familjen, är jag Amanda, Kim, Ellie och Herman. Jag står i köket och ropar att maten är klar säkert hundra gånger. Samtidigt som Herman 1 år ska få sin mat hör jag min sambo prata med Ellie inne på toaletten, samtidigt som han borstar hennes hår; ”du måste klä på dig”, ”vart är strumporna”, ”det är bråttom”. Mellan dessa meningar hör jag skrik, gråt och ”jag ska bara”. Vi klarar morgonen men alla har en klump i magen. Den där klumpen stör oss alla när vi ska koncentrera oss på skola och jobb.

Så här kan vi bara inte börja våra dagar, det tar för mycket energi och det känns inget bra alls att lämna en liten på förskolan efter att man stressat så”, snurrar mina tankar.

Jag är som person väldigt lösningsorienterad, ibland naiv och jag säger ofta att allt löser sig. Efter många morgnar som denna, känns det idag som om idé-blixten slår ner i huvudet på mig:
”Det måste väl ändå finnas bättre sätt att börja dagen på?”

Jag samlar ihop min erfarenhet från min tid som vikarie på förskola och minns hur grymma barn är på i princip allt, så länge vi som vuxna är tydliga. Jag samlar även ihop min erfarenhet som chef där jag satsade på att vara peppande, uppmuntrande och bad om hjälp kring uppgifter snarare än att delegera och peka med hela handen. Den samlade erfarenheten tillsammans med min egen insikt om att för mig personligen, funkar det inte att någon annan ska tjata, berätta för mig hur jag ska göra saker och det nuuu. Jag vet, att då försvinner både min glädje och kreativitet. Om jag istället ges mig frihet att uträtta det som behövs inom vissa ramar, att någon tror på mig och uppskattar det jag gör – då tusan kan jag göra hur mycket som helst.

Allt detta är jag övertygad om, gäller även för barn.

Så mina erfarenheter och insikter blev till rutinkorten Lilla Margreth. Jag ville samtidigt att Lilla Margreths rutinkort skulle vara vackra i inredningen, så jag anlitade illustratören Tinna Ahlander.
Det är December 2016 och Lilla Margreths vardagsrutiner finns på glada och tydliga rutinkort. Sedan dess, kan barnen själva följa de glada bilderna utan att bli tjatade på. Samtidigt kan vi som föräldrar lämna över ansvaret med pepp, uppmuntran och tilltro till barnen. För tro mig, barn kan så mycket mer än vad vi ibland tror. Jag vill berätta för dig om första dagen som jag och Kim gav Lilla Margreths rutinkort till Ellie -du minns, hon som blev tjatad på en morgon inne på toaletten. Vi berättade för henne att hon är chef över rutinkorten och att hon gärna fick hjälpa mig och Kim med vad vi skulle göra.

Ellie tog sin uppgift på stort allvar och hon fick en vajer att fästa upp korten i. Hon bestämde själv i vilken ordning rutinkorten skulle sätta och med det även i vilken ordning rutinerna skulle göras. Jag minns att jag skojade med henne och sa att hon till och med får borsta tänderna innan maten, och att hon då förklarade för mig att det kunde man inte göra. Hon hade koll, underbara Ellie.

Ellies ordning på korten blev exakt den ordning som vi tidigare hade försökt få till här hemma. Hon visste precis hur allt skulle gå till. Vi som tidigare trodde att morgnar inte går att få till utan dramatik blev nu häpna över att det gick att uppleva en morgon där vi kände lätthet. Ellie hade hela tiden vetat vad vi ville att hon skulle göra på morgonen, men hon hade blivit energilös av vår stress och vårt tjat.

• 

De första morgnarna med Lilla Margreths rutinkort behövde jag ställa frågan: Vilket är det första kortet vi behöver göra? Sedan följde hon sina rutinkort, utan tjat från oss, och morgonrutinen tog 20 positiva minuter istället för 40 stressade minuter.
Hela familjen kom snabbt in i denna ordning med rutiner och samma ordning håller vi än idag. Idag har rutinerna satt sig och flödar på morgnarna utan att vi behöver titta på rutinkorten. Nu är de en fin inredning på toaletten! Lilla Margreth har sedan 2016 vuxit och det finns idag även kvälls- och veckorutiner, rutinposters och rutinböcker.

Succé om du frågar vår familj!